Det var så stort jag måste erkänna det även om jag persnligen tycker att Amja Pärsson e slut som skidåkare så måste jag säga att jag blev sjukt impad igår. Att vinna ett brons, för dte var det hon gjorde hon tog inte ett brons utan hon vann det verkligen. Visst hon hade tur när världens bästa skidåkare åkte ur men det var stort ändå. Att kunna resa sig o åka samma bana som man dagen innan höll på att slå ihjäl sig i o med dom smärtorna som hon måste ha haft det e stort. Det var hon värd!
För övrigt så kan man ju säga att det måste vara något magiskt med OS o svenska skidskyttar, hur man kan vara så otroligt bra under säsongen o sedan klappa igenom totalt när d kommer till OS det är en gåta. Kanske e d så att psyket inte räcker till, för det e jäkligt mycket psyke när man står på vallen o ska skjuta. Nu har Helena Jonsson bara en chans kvar till OS medalj. Jag e tveksam men jag hoppas verkligen att jag har fel.
Ikväll blir d hockey och skidor med Kalla igen, ska bli spännande, jag tror att Anna Haag kan ha en liten liten chans. Jag ska ta på mig en ny turmössa idag o så hålla tummarna. Har iofs inte så många mössor kvar att testa nu men något får jag ju komma på.
För övrigt i helgen blir d ju träning, idag e jag laddad ska bli kul att träna idag faktiskt d känns skönt d var längesedan.
melodifestivalen känns ganska så svl för mig i år, fokus ligger någon annanstans men d e klart man kollar. Förra veckan var ju en katastrof så d ska bli intressant att se om dte blir bättre imorgon.
Idag fyller världens bästa T år skickar iväg en jättegrattiskram i rymden o dricker kanske ett glas skumpa ikväll för att fira dig trots att du e 20 mil bort :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar